Doldisar provas dolt

Så är äntligen Twaang,s hösttermin 2019 igång, hurra!

Denna afton skulle whisky provas och bedömas utan påverkan av etikettens budskap. Hur går då det till kan vän av ordning tänka?
Detta göres enklast genom Twaang,s eminenta och vedertagna metod, dold provning. Denna gång var upplägget att parvis avsmaka kvällens whiskys, där prov nr 1 ställs mot prov nr 2 för att därefter ställa prov nr 3 och nr 4 mot varandra.

1: Three Ships 10Y (Sydafrika), 46,3%, Viking Line, 399 Kr
För kvällen första provet ut var en för våra breddgrader en sällsynt uppenbarelse i form av en tioårig single malt från Sydafrik, Three Ships 10Y. Pavan inköptes på Viking Lines Whisky Fair 2019 för det facila priset av 399 kr.
Historian med sydafrikans whisky startar redan på mitten av 1800-talet med en ensam pionjär, Kapten James Sedgwick seglade mot Godahoppsudden. Han startade J. Sedgwick & Co nio år efter det och blev hovleverantör av sprit, tobak och cigarrer.
Mellan 1989 – 1991 flyttades företagets whiskyproduktion från R & B Distillery i Lyndoch, Stellenbosch, till destilleriet i Wellington och fick sitt nuvarande namn först 2003.
Three Ships Whisky, Sydafrikas enda Single Malt, lanserades i November 2003 med en upplaga på 6000 flaskor vilka sålde slut på bara ett halvår. Denna 10-åriga whisky är en kreation av master distiller Andy Watts som jobbar på The James Sedgwick Distillery i Wellington vilket också är hemmet för whiskyn i flaskan. Den är lagrad på amerikanska ekfat och har en alkoholhalt på 43 %.


Three Ships beskriver sin 10-åring enligt följande, vilket Twaang till stora delar kan hålla med om:
Doft: Mycket malt i doften inledningsvis som sedan följs av gräsiga toner och blommiga toner av honungsljung. Frukter som päron och plommon ligger i bakgrunden.
Smak: Söt, mjuk och len smak med mycket maltighet och honungsinlagda aprikoser rullade i kokos. Friska gröna äpplen med karamell går sedan över i lite gummi-, tobaks- och lätta röktoner.
Finish: Något eldig men mjuknar snabbt upp i en avtagande trä-gräs-tobaks-äppleton.

Three Ships 10Y (Sydafrika)

2: Paul John SWF (Indien), 55%, 979 Kr
För kvällen andra dolda provet som SWF tillsammans med Symposion erbjudet en buteljering med indiska Paul John. Paul John har de senaste åren seglat upp som en ny pärla på den indiska whiskyscenen.
Paul John drog igång i början av nittiotalet med mera traditionell indisk melassbaserad whisky. Tillverkning av singel malt startade 2007 och man släppte 2012 den första single-malten och har framförallt blivit kända för singel-fatsbuteljeringar.
Den provade whiskyn är baserad på en blandning av fat baserad på Paul Johns Select Cask concept. Whiskyn är inte rökig och utvald av SWF:s buteljeringsgrupp utifrån sampel från Michael D´Souza, Master Distiller på Paul John.

Paul John Indian Single Malt

3: Glencadam 13Y (Highland, östra), 46%, Nr: 40364, 689 Kr
För kvällen tredje dolda provet vars säljstart på systembolaget var 2019-02-15. Angus Dundee Distillers, som förutom Glencadam även äger Tomintoul, bygger sin affärsidé på att göra whisky på beställning och många av deras största kunder finns i Fjärran Östern. Åtskilliga av dessa sorter är ganska enkla och har sällan lagrats i mer än 3 år. Men på senare år har de ansträngt sig när det gäller lanseringen av single malt från sina båda destillerier. Bara från Glencadam har det kommit åtta nya produkter de senaste fyra åren där en 10-åring och en 15-åring utgör basen.
Glencadam hade legat i malpåse i tre år då det privatägda företaget Angus Dundee Distillers köpte det 2003. De har nu lanserat en trettonåring som hyllar återuppvaknandet ifråga: ”The Re-Awakening”. Det handlar om limiterad upplaga på totalt 6 000 numrerade flaskor, och av dem har TOMP Beer, Wine & Spirits lyckats få hit till Sverige och Systembolaget så många som 1 200 stycken vilket måste ses som beaktansvärt.

SMAK: Nyanserad, fruktig smak med fatkaraktär, inslag av päron, citrus, ljunghonung, ceder, marsipan, färska örter och vanilj (enligt systembolaget).

Glencadam 13Y

4: Port Charlotte 2011, 64,3%, Whiskykalendern, 895 Kr
Fjärde och för kvällen sista dolda provet var en Port Charlotte som funnit vägen till Twaang via Whiskykalendern och Eskilstuna Whiskykultur.
Som medlem i Whiskykalendern fick vi erbjudande om att köpa kvarvarande buteljer av Port Charlotte 2011 och som tagits fram för Eskilstuna whiskykultur vilken är en sektion av föreningen Eskilstuna Ölkultur. Pavan av Port Charlotte är destillerad 2011och buteljerad 2017 med en alkoholstyrka av 64,3% till det facila priset av 895 kr, mums och tack för erbjudandet.
Bruichladdich är destilleriet för Port Charlotte och som älskar att se sig själva som whiskybranschens bad boy, inte minst tack vare ägaren Mark Reynier som alltid gjort sig känd för att gå sina egna vägar och deklarera vad han tycker om alla andra i branschen. Producerade oregelbundet under 1980- och 90-talen men sedan Reynier tog över 2000 har det varit i bruk utan avbrott. Ett stort antal nya buteljeringar lanseras varje år och man delar in sortimentet i tre varianter; Bruichladdich som är lätt rökig, Port Charlotte som är medelrökig och Octomore som är kraftigt rökig.

Våra vänner i whiskykultur beskriver den så här:
En söt och lite småskitig rökighet, väl inlindad av rökta charkuterier, mineraliska torra toner, väl inlindad av rökta charkuterier, mineraliska torra toner, gröna syrliga äpplen och vaniljsöta bourbontoner. Smaken är oljigt rund, rökigheten gör sig påmind utan att ta över och tillåter söta smaker av frukt och rökt korv att komma fram. Söt och balanserad rökig pepprighet i eftersmaken. Den här whiskyn lämnar ingen oberörd!

Port Charlotte 2011

Sammanfattning:
Troligen blir många förvånad när indiern Paul Johns Single Malt utsågs till aftonens bästa whisky, snuskigt tätt följd av Port Charlotte. Glencadam som vi i tidigare provningar prisat når inte riktigt upp till förväntade höjder medan Sydafrikanen Three Ships levererar över förväntan, en spännande Single Malt väl värd ett inköp. Men till priset av 399 kr lär inte återkomma på länge då vi på Whisky Fair 2019 fick förklaringen om en lapsus i prissättningen.
Det finns framstående röster inom whiskyvärlden som menar att indierna kommer eller har redan erövrat den japanska whiskyboomen. Bättre whisky till ett lägre pris med utlovade leverans lär vara vägen till framgång och detta gäller ju som bekant inte bara whisky. Den som lever får se.

Text/Foto: Anders Hallberg

1 Comments

Kommentarer är avstängda.