Ny träserie från Glenmorangie

Via ett bildspel på väggteven introducerade spritkassören destilleriet Glenmorangie i norra högländerna. Glenmorangie är bl.a. känt för att ha de högsta pannor som finns och de mäter inte mindre än 5,14 meter. Höjden innebär att när de efter 20-talet år måste bytas så kräver detta att taket måste lyftas bort. Ursprunget till dessa speciella små klotrunda pannor var ginpannor. Glenmorangie var det första destilleri som använde sig utav ånguppvärmning under destilleringen. Det kan även nämnas att destilleriet var först ut med att lagra på bourbonfat, att de har en egen ekskog i Missouri i USA, att de var först ut med olika fatlagringar och att de ytterst sällan säljer sin malt till oberoende buteljerare och ej heller så gärna vill att den blandas med grainwhisky.

TWAANG har tidigare haft temaprovningar med Glenmorangie. År 2000 provades förutom den vanliga 10-åringen även deras lika gamla port-, madeira- och sherrywood finish. En serie som togs fram 1996. I maj 2006 hade vi besök avBrand Ambassador Christina Nordlöf och provade tillsammans med henne ett antal olika Glenmorangie.

En ny serie med fatavslutningar som introducerades år 2007 skulle nu upp till bevis i en öppen provning. De tre proverna hade samtliga en styrka av 46%. Ingen ålder fanns angiven, men enligt Glenmorangies hemsida har de legat minst 10 år på bourbonfat innan slutlagringen. De provade voro:

The Lasanta som slutlagrats på Olorosofat. Lasanta är gaeliska för värme och passion. Pris 499 kronor.

The Nectar D`Or  som betyder guld var slutlagrad på sauternesfat. Pris 539 kronor.

The Quinta Ruban, där Quinta betyder vinegendomar i Portugal och Ruban är gaeliska för rubin, var slutlagrad på portvinsfat. Pris 519 kronor.

Provning2008-01-29-003 Provning2008-01-29-004 Provning2008-01-29-005

Efter genomförd provning gick diskussionens vågor relativt höga. Vad är egentligen en slutlagring? Är det bättre än originalet? Är det ett sätt att få ut mera pengar? Är det ett försök att locka nya kunder? Oavsett skälen var det nog mötets mening, liksom vid tidigare slutlagringsprovningar, att det är få whiskies som vinner på slutlagring och att ”ren” maltwhisky är att föredra såväl smak- som prismässigt.

Text: Thomas Normark
Foto: Anders Hallberg