En oberoende buteljerare som har rykte om sig att hålla hög kvalitet på sina buteljeringar.
I och med sina många år i branschen så har de byggt upp ett stabilt nätverk för sina inköp av fat. En trogen och långsiktig kund som Cadenhead får förtur på bättre fat än de flesta andra företag i samma bransch. Cadenhead grundades 1842 i Aberdeen av George Duncan, som en vin och dryckes agentur. Whisky och annan sprit såldes inte på den tiden i butiker över disk, utan endast på pubbar och andra utskänkningsställen. Den stora tillgången på sprit från illegala destillatörer gjorde förmodligen att det inte heller fanns något behov av att köpa sprit legalt. George hade ingen lust att bli handelsresande i whisky, utan han började sälja whiskyn i sin butik tillsammans med the, vin och kaffe. Försäljningen gick lysande och George tog hjälp av sin svåger William Cadenhead som resande inköpare av whiskyfat.
När George dog 1858 tog William över rörelsen och döpte om den till Cadenhead.
Det var på den här tiden som blended whisky började introduceras och gjorde succé bland whiskydrickarna. George sålde ett antal egna blended whiskys med framgång. 1904 dog William och hans brorsson Robert Duthie tog över rörelsen. Han var en smart affärsman som insåg effekten av reklam. Cadenhead syntes över allt i Skottlands större städer, på bussar, pubmenyer, teaterprogram och idrottsarrangemang mm. När Robert 1931 mitt i depressionen skulle korsa gatan för ett möte med sin bank så såg han inte spårvagnen som kom körande och dog när han blev påkörd.
Det är nu som det börja gå utför med Cadenhead. Roberts två systrar tog över, men var inte intresserade av att driva affärsrörelsen. De överlät detta till Roberts sekreterare miss Ann Oliver. Hon var både excentrisk och speciell och drev företaget lite som hon kände för.
På det glada 60 talet fick Ann andra intressen än att driva företaget. Hon köpte gladeligen in det säljarna som besökte henne sålde. Bokföringen hamnade i bästa fall i skokartonger. I och med att hon inte var intresserad av att driva rörelsen utan i princip bara köpte in whiskyfat mm, så växte lagret och ekonomin gick i botten då försäljningen inte motsvarade inköpen. Fordringsägarna knackade snart på och miss Ann fick lämna företaget.
Lagren var fyllda till bristningsgränsen och ingen hade någon aning om värdet då bokföringen inte skötts. Oktober 1972 såldes hela lagret på en historisk auktion hos Christie’s i London. Auktionen slog alla tidigare rekord, bara katalogen var på 167 sidor.
Fat från destillerier som lagts ner för länge sedan klubbades ut. Detsamma gällde även vin- och romfat i världsklass. Till exempel såldes Macallan fat från 50 talet för 10000 kronor.
I samband med auktionen köptes företaget upp av J&A Mitchell, ägarna bakom Springbank.
Numera går företaget bra och har butiker i Campbeltown, Edinburgh och London.
Det finns även franchise butiker i Tyskland, Österrike, Danmark och Schweiz.
Till kvällens provning var vi 27 medlemmar.
Lite knepigt ibland att bestämma ordningen på vad som ska provas.
För kvällen så fick det bli stigande ålder på flaskorna, detta trots att den första förmodligen skulle vara den rökigaste.
1: Bunnahabhain 7år, 46%, Nr: 41360-01, Pris 641 kr
Lagrad 7 år på sherry fat, den yngsta buteljeringen i denna serie.
180 flaskor släpptes i Sverige.
Destilleriet ligger på norra sidan av Islay med Ardnahoe som närmaste granne.
Grundades 1881 och hade fram till 1960 ingen väg till destilleriet utan allt gick med båt.
Sista leveransen med båt skedde så sent som 1993.
Det har under åren fram till ca 2015 inte lagts många kronor på underhåll av fatigheterna.
Det påminde mest om ett öststats fängelse. Men efter ägarbytet 2014 har det rustats upp i omgångar.
Doft och smak:
Visst är den rökig, men på ett mjukt sätt. Inte den hårda kemiska rökigheten som hos vissa andra whisky. Betydligt snällare rökighet än flera andra Islay whisky.
Ligger högt upp på skalan både i intensitet och eftersmak.
Tydlig citrus och andra syrliga frukter. Det finns även en markant sälta.
2: Glencadam 10 år, 46%, Vikingline, Pris 715 kr
Lagrat på 75% olorosso och 25% bourbonfat.
90 flaskor släpptes i Sverige.
Glencadam ligger beläget på östkusten ca 3 mil norr om Dundee.
Destilleriet grundades 1825 och firade således 200 års jubileum i år.
Efter att ha varit i full drift ända från starten, med undantag för första och andra världskriget så lades destilleriet i malpåse år 2000. Detta på grund av överproduktion inom whiskyindustrin. Men redan 3 år senare återupptogs produktionen igen efter att Angus Dundee Distillers köpt Glencadam.
Lite märkligt att det inte finns fler destillerier på denna sida Skottland, då det är här det mesta kornet odlas.
Doft och smak:
Samma nivå på intensitet och eftersmak som på Bunnahabhain.
Sherry tonerna är tydliga. Söta frukter, gula päron, melon, krusbär mm.
Torkade frukter, fikon och russin. Men även här en hel del citrus.
3: Ardmore 11 år, 46%, Nr: 92705-01, 845 kr
Lagrad 7 år på bourbon fat och därefter 4 år på portvins fat.
60 flaskor släpptes i Sverige.
Destilleriet grundades av Adam Teacher 1898 för att leverera rökig whisky till den populära whiskyn Theachers Blend. Fram till 2009 låg destilleriet i Speyside, men enligt Scotch Wisky Regulation från 2009 så anses det numera tillhöra Highlands. Beläget nära byn Kennethmont precis utanför det sydöstra hörnet av speyside. Destilleriet ägs numera som så många andra destillerier i Skottland av Suntory Global Spirits.
Doft och smak:
Söt och kryddig, intensiv, citrus och honung, röda vinbär, samt en lätt rökighet.
4: Jura, 12 år, 46%, 844 kr
Manzanilla Sherry Cask finish, 1 år i sherryfat.
90 flaskor till Sverige
Destilleriet ligger på ön Jura strax norr om Islay och grundades år 1810.
Ön har 260 innevånare, men över 5000 hjortar.
Endast en kort färjetur skiljer öarna åt, men den kan vara väl så besvärlig då tidvattenströmmen i sundet kan vara våldsamt kraftig.
Den mest sålda singelmalten i Storbritannien är faktiskt Jura.
De har tidigare inte producerat rökig whisky, men från sent 1990-tal så har det skett ett par veckor per år för någon enstaka utgåva. Från 2018 har man tillfört en lätt rökighet i sin whisky.
Doft och smak:
Lite annorlunda doft, dämpad, tung, lite fadd.
Det kommer igen i smaken fast inte lika mycket.
Gröna bananer, citrus, syrliga frukter.
Honung och en aning rök.
Sammanfattning av kvällen:
Jag tror att vi alla var överens om att Cadenhead håller en hög kvalitet på sina buteljeringar.
Att de säljs i väldigt begränsad utgåva är väl i sig tråkigt men gör väl kanske att det känns mer exklusivt. Priset får anses vara väldigt modest för åldersbestämd whisky.
Mest pang för pengarna då?
Kvällens vinnare blev Glencadam med 12 röster.
Delad andra plats Bunnahabhain och Ardmore med 7 röster vardera.
Sist kom Jura med endast 1 röst.
Text: Hans-Ove Wiklund
Foto: Anders Hallberg





















































