Ja, vad får man för futtiga 100 spänn i dagens läge? En halv böj!  Eller ett par flaskor rödtjut!

Eller så är man medlem i TWAANG och får möjlighet att till samma hundralapp provsmaka inte mindre än tre unika whiskies i tusenkronorsklassen.

Så här gick det till:

Tjänsteförrättande ordförande Lennart Hellsing öppnade november månads medlemsmöte i det som kallas läkarrummet i Cityhuset och hälsade de 14 närvarande välkomna. Ordinarie ordförandens frånvaro kunde förklaras med angelägna militära åtaganden, vilka med hänvisning till rikets säkerhet ej fanns möjligheter att närmare gå in på.

Provning
Äntligen var det dags. Anders berättade bl.a. följande om kvällens begivenheter;

Den första var Banff, en 24-årig 53,7 % Speyside i Blackadders tappning till det facila priset av 1 345 riksdaler. Destilleriet Banff startade 1824 och ett antal olyckor har genom åren drabbat produktionen. År 1877 exploderade pannhuset. Den 16 augusti 1941 fick tyska Luftwaffe in en fullträff på 12:e lagerhuset, som exploderade och flög i luften tillsammans med tusentals gallon prima vara. Luftwaffe lät dagen därpå meddela omvärlden om den lyckade räden mot ett brittiskt ammunitionsupplag. Whiskyn som flög i luften kom emellertid ner igen och hamnade i gräs och små vattensamlingar. De kor som betade i området och drack vatten i bäckar och vattensamlingar fick sig ett rejält rus. År 1959 vilar destilleriet och under arbeten med svetsning flyger en panna i luften. År 1983 är det slut och den slutliga dödsstöten kommer 1991 då en caterpillar kommer in och rensar bort det lilla som finns kvar. Banff finns kvar endast i tappning av oberoende buteljerare.

Nästa var en Glen Mhor, ett destilleri som startade 1892 mitt inne i Inverness. Vattnet togs direkt från Loch Ness, vilket gav en besk ljungsmak. Glen Mhor stängdes och revs 1983 och på platsen finns idag ett köpcentrum med tillhörande parkeringsplats. Den vi skulle prova var en 50 % 24-åring i Duglas Laings tappning och som betingade ett pris av 1 371 kronor.

Sist ut i provningen var Port Ellen från Islay. Innehållet i McGibbons butelj var destillerad 1982, hade en styrka på 40 % och kostade i sammanhanget futtiga 998 spänn. Port Ellen startade 1824 och las ner 1983 precis som de övriga denna kväll. En drivande kraft under mitten av 1800-talet var parlamentsledamoten James Elroy. Han var en god affärsman och ordnade med direktexport till USA. Han var också mannen bakom bestämmelserna om skattefrihet under lagringstiden och utvecklade The Spirit Safe. Han var även med om att utveckla The Coffey Still och provade systemet på Port Ellen. Åren 1929-67 låg destilleriet i malpåse och det stängde helt 1987. Pannorna finns kvar, men det är ytterst små förutsättningar för att produktionen ska tas upp igen. Ett mekanisk mälteri installeras 1972 och åren 1974-75 levereras färdig malt bl.a. Caol Ila och Lagavulin. Från 1987 är Port Ellen endast ett mälteri, men å andra sidan levererar de färdigmältad malt till alla Islays destillerier.

Efter genomförd provning kunde det med sedvanlig ackuratess konstateras att Banff blev kvällens höjdare, både vad gällde smak och APK-faktorn. Lägbudgetköret Port Ellen smakade alldeles för mycket burn-out från Träffen för att andra smaker skulle kunna urskiljas. Glen Mhor hamnade nånstans mitt emellan.

Provade sorter:

Banff Natural Strength 24 Years 1976 (nr 70596)
Alkoholhalt 53.7 volymprocent
Ursprung Storbritannien Highlands
Nedlagt och rivet
Producent Blackadder

Helbutelj 700 ml 1345.00 kr

Provenance Port Ellen 19 Years 1982 (nr 70025)
Alkoholhalt 43 volymprocent
Ursprung Storbritannien Islay
Producent Douglas McGibbon & Co

Helbutelj700 ml 998.00 kr

Glen Mhor 24 Years Single Cask 1975 (nr 80402)
Alkoholhalt 50 volymprocent
Ursprung Storbritannien Speyside
Nedlagt rivet
Producent Douglas Laing

Helbutelj 700 ml 1371.00 kr

Totalt: 3714 Kr

Text: Thomas Normark Foto: Anders Hallberg

Oktober månads medlemsmöte blev ett historiskt möte. Inte någon gång i TWAANG:s historia har så få hörsammat en kallelse. Endast 5 personer anslöt till mötet, varav endast en enda person utanför styrelsen, alltså näst intill ett styrelsemöte. Inte någon trevlig historisk händelse precis. Orsaken till det låga deltagandet kan ha berott på det samtida skollovet. Hur som helst provades tre Skotska Single Malt Whiskys av sedvanlig hög kvalité vilka i sig borde ha lockat fler än fem till mötet.

Temat för provningen var rökig whisky. Vän av ordning vet att detta tema förekom även under vårens provning, närmare bestämt under april månads provning. Då provades en sort (Laphroaig) med tre olika tappningar, 10 årig, 15 årig samt en single cask variant från Blackadder, en provning som gav samspelet mellan åldrandet och röksmaken.

Denna gång skulle dock rökig whisky från olika destillerier provas. Valet föll på Caol Ila 15Y från Islay (Islay), Talisker 10Y från Isle of Skye (Islands) samt Ledaig 1992 från Isle of Mull (Islands).

Caol Ila och Talisker är två mycket trevliga malter. Den senare har under det senaste året genomgott en ytlig förändring. Somliga påstår att även smaken skall ha tillrättalagts. Talisker är som bekant en av de sex (Six Classic Malts). En marknadsundersökning gav vid handen att Talisker var en alltför anonym whisky bland dessa sex. Ytterst få kunde peka ut flaskan som en av de Six Classic Malts. Detta gjorde att Talisker tuffat till både etiketten och kartong en aning.

När jag sommaren 1999 besökte Caol Ila berättades det att experiment med helt orökt whisky utfördes vid destilleriet. Orsaken till experimenten torde vara att det till blandwhiskyindustrin åtgår mångdubbelt av den orökta whiskyn. Siffror på tio till ett förhållande har nämnts. Detta samtidigt med Taliskers ändrade design stryker under vikten av marknadsföring och att ha rätta produkt vid rätt tillfälle.

Tobermory Distillery producerar två olika sorter av malt whisky. Den kraftigt rökta whiskyn Ledaig samt den helt orökta Tobermory Single Malt. TWAANG har tidigare skrivit artiklar om Tobermory och dess trassliga uppväxt vilken gjort att understundom whisky med tvivelaktig kvalité lämnat destilleriet. I whiskylitteratur nämns framförallt årgångarna 1972, 1973 och 1974 av Ledaig som rekommendabla men att även vissa buteljer ur dessa årgångar kan innehålla whisky av sämre kvalité. Av provningen framkom det att den butelj TWAANG inhandlat innehållande Ledaig 1992 från Blackadder tillhör den senare kategorin.

Som vanligt finns TWAANG stjärnbedömning av de provade sorterna att beskådas under länken ”Provningar”.

Provade sorter

Caol Ila 15 Years (nr 80696)
Producent Caol Ila, Islay

Color: Straw and honey.
Nose: Very fragrant with peat and smoke. Pungent.
Body: Medium and firm.
Palate: Assertive. Full and very round with smoke and a hint of sweetness. Medicinal.
Finish: Very long. Some smoke, spice and peat.

Helbutelj 700 ml 439.00 kr

Talisker 10 Years (nr 411)
Producent Talisker, Isle of Skye

Alkoholhalt 45.8 volymprocent
Färg: Bärnsten.
Doft: Rökig, lite maltsöt doft med inslag av jod.
Smak: Rund, smakrik, rökig maltwhisky med lång, nyanserad eftersmak.

Helbutelj 700 ml 417.00 kr

Ledaig 1992 (nr 70402)
Producent Blackadder

Alkoholhalt 43 volymprocent
Ursprung Storbritannien Isle of Mull

Helbutelj 700 ml 485.00 kr

Text & Foto Anders Hallberg