April månads medlemsmöte

Laphroaig 10Y (571), Laphroaig 1990 (80474) och Laphroaig 15Y (70473)

Laphroaig 10Y (571), Laphroaig 1990 (80474) och Laphroaig 15Y (70473)

Tyvärr kunde mötet inte hållas på La Cueva de Elisa eller som jag föredrar att kalla den ”The cave of whisky admirers” eftersom lokalen hade bokats av annat sällskap sedan tidigare. Tyvärr också för att endast elva TWAANG medlemmar hade hörsammat kallelsen. Synd för dom, för det var en lärorik, rolig och på alla sätt en spännande provning som stod på dagordningen.

Temat för provningen var rökig whisky och till det hade tre olika sorter av Laphroaig valts. Det var den vanliga 10 åriga (40%) och den lite mer ovanliga 15 åriga (43%) samt en Laphroaig destillerad 1990, fat nr 11711, och tappad ofiltrerad av Blackadder år 2000.

Röksmaken i whiskyn kommer från den del i processen när grönmalten skall torkas. Både torkning och rökning sker i särskilda torkugnar eller som de heter på whiskyspråk, kiln. Som bekant sker all whiskyframställning enligt Kajsa Vargs metod, man tager vad man haver. I Skottland finns det gott om torvmossar och av den anledningen används nästan uteslutande torv som bränsle i torkugnarna. Vid destillerierna och de centrala mälterierna röks malten utifrån erfarenhet ett visst antal timmar. Vid behov kan fenolhalten i malten bestämmas väldigt noggrant med tekniska analyser. Fenolhalten mäts i ppm (parts per million).

Innan provningen började gavs tillfälle att provsmaka malt med olika fenolhalter. Malter som avsmakades var den helt orökta malten från Glengoyne (0 ppm), Bunnahabhain (1,5 ppm), Bowmore (25 ppm), Laphroaig (35 ppm) samt Ardbeg (50 ppm). Malten från Ardbeg vilken är den mest rökmättade skotska whiskyn passar alldeles utmärkt till frukostbordets filtallrik.

Under provningen uppstod då och då ett väldigt tjat om var B-O fanns. Det var väl någon med krikon eller persimoner. Kort konstaterades att det finns skäl att lita på fabrikantens kvalitetskrav och på den tioårsregel inte verkar vara en slump. 15Y kan rekommenderas för kärvänner av Laphroaig eller till provning men ger inte valuta för merkostnaden. Det gjorde dessvärre inte Blackadders independent bottling heller. Det verkar vara vanskligt med enskilda fat. Eller är det helt enkelt inte de bästa som säljs?

Text & Foto Anders Hallberg

Bulletinen tar en paus

Medlemstidningen Bulletinen tar en paus, mer eller mindre permanent. Herr redaktör kommer i stället att satsa energi på att hjälpa SNUS att förse webben med nyheter, och är redan igång. Se t ex artikeln om WWWWWWW. Om någon vill fortsätta att arbeta med Bulletinen går det bra att ta kontakt med redaktören, numer f d.

Här snackar vi riktiga whiskyglas

TWAANG brukar ju av tradition ha ”långbänkar”, d v s något ämne som diskuteras länge utan att komma till skott. Så har det varit bl a med inköpen av nya provningsglas med logo, som nu visserligen är beslutat. Det blev ett glas av grappatyp. SNUS-ansvarig tar sig ändå friheten att göra en personlig kommentar till inköpen av nya glas genom att presentera ett alternativ. Detta kan vara något för alla oss andra som inte vill förknippa skotsk ädel maltdryck med, ja vad heter det, ”grappa”?

Så här står det i Systembolagets ordlista:
Grappa. Italiensk sprit som framställs av pressrester som blir över vid vintillverkning. Kallas i Frankrike marc.

Se det riktiga glasalternativet på http://www.glencairn.co.uk/glass.htm
Kittlar dödsskönt i kistan.

 

Inget är väl snyggare än ”plastiksvinet”?

TWAANG:s medlemmar brukar till medlemsmöten och provningar anlända medförandes en läckert mörkbrun folder för ihopsamlande av provningsprotokoller och andra utdelade blad. Materialet i denna folder brukar gå under benämningen ”plastiksvinet” och den har TWAANG-logo i guldtryck. Det finns alternativ, t ex så har på länken nedan en Malt Whisky Guide-folder för att hålla rätt på sina kära provningar hittats. Men ingenting går väl upp mot TWAANG:s eget lilla gosedjur?

Se alternativet på http://www.gwpublishing.com/mwhisky.html

 

Vad är WWWWWWW (m)?

I en artikel i Ica kuriren nr 18 år 2002 förklaras närmare vad dessa kryptiska beteckningar och bokstäver står för. De sju w:na ska uttydas ”Women Wondering What the World Would be Without Whisky” och m:et inom parentes star för ”malt section”. Någon annan section finns inte och av artikeln framgår att även annat än single malt provas. Klubben håller sig med en luktorgel! för att träna upp näsan. Klubben huserar i Uppsala och har 16 medlemmar, som även är satt som tak. Det som med all säkerhet skiljer denna klubb från många andra är att det enbart består av kvinnor.

Hela artikeln finns att läsa på http://www.icakuriren.se/artikel.html?id=8956

Surftips: Småländsk världsleverantör av ”wood tops”

Den lilla fabriken Elfverssons i Påryd började producera trähattar till korkar på 30-talet. Idag är det mest plast och det är enbart de mest exklusiva märken i framför allt whisky som har trähattar. Man har specialiserat sig på svarvade och frästa träprodukter med snäva toleranser och hög kvalitet. Bland produkterna finns också Kalmartrissan, den klassiska jojon i trä. På hemsidan finns ett litet galleri med bilder över klassiska ”wood tops” från 1941 och framåt, bl a till Edradour, Jack Daniels, Glenmorangie m fl.

Läs mer på hemsidan: http://www.elfverson.se/svenska.htm

 

Mars månads medlemsmöte (inklusive årsmöte)

2002-03-20-Grants-provning (1)Mars månadsmöte som tillika var årsmöte hölls i vad som framledes är tänkt som TWAANG:s nya stamlokus, La Cueva de Elisa. Det är som vi tidigare berättat en mycket smakligt inredd källarlokal tillhörande First Hotell. Lokalen är främst avsedd för vinprovning men som mycket väl lämpar sig för whiskyprovning. La cueva de Elisa, eller varför inte The cave of whisky admirers?

Den här gången stod Grants på dagordningen i en öppen provning. Det var den ordinarie blended samt de två nya typerna som slutlagrats på sherry och alefat. Det sistnämnda skall ha slutmognat under tre till fyra månader på fat som innehållit Strong Edinburgh Ale från Caledonian Brewery och skulle vara ”djävulskt drickbar” enligt Micael Jackson.

Efter provningen kunde det konstateras det nog mer handlade om reklam och försök att sälja ytterligare volymer än att ta fram helt nya produkter. Dock var de två efterlagrade typerna bättre än den vanliga Grants, men 30 spänn till, tja.

Michael Jacksons smakbedömning:

Grant´s Ale cask reserve (80704):
Färg: Varm, soligt bronsig, lätt glansig och mycket inbjudande
Doft: Ren, fräsch, tropiska frukter och citrongräs
Kropp: Ett lätt drag av nektar, mjuk och fin, en mycket ovanlig yta
Smak/gom: Citrus, malt, en ren mjuk och delikat smak
Avslutning: Sött citronskal, ett drag av toffee, lätt rökig

Grant´s Sherry Cask reserve (80636):
Färg: Djupt ”Old gold”
Doft: mjuk ek, jordig, drag av tryffel, rökig
Kropp: Ett drag av sirap, hal, glider ner lätt
Smak/gom: Mellantorr, ceder och något rökig
Avslutning: En mycket tydlig utveckling av smakerna, gräs, torv, rök

Systembolaget smakbedömning:

Grant´s Blended (448)
Färg: Gyllene
Doft: Ganska nyansrik doft med medelstor rökighet och inslag av malt
Smak: Avrundad och smakrik whisky

Text & Foto Anders Hallberg