Oktober månads möte den 30 samma månad bjöd ånyo på ett jubileumsarrangemang, där TWAANG gästades av ingen mindre än whiskykännaren Ulf Buxrud, som höll ett anförande och sedan tog aktiv del i den provning han föreslagit. Från detta möte antecknades bland annat följande.
Ulf Buxrud inledde med att berätta om att han sedan tidigt 70-tal varit en stor whiskyentusiast och att han under årens lopp samlat på sig ett stort whiskybibliotek (180 titlar, utgivna mellan 1783 – 2001) liksom ett stort antal whiskyflaskor.
Som en av pionjärerna inom IT for han fram och tillbaka mellan Sverige och Storbritannien, varje gång medförandes hem en flaska single. De blev rätt många, och idag har han en av Europas allra största och mest exklusiva samlingar av Single Malt. Faktiskt tillräckligt stor för att kunna bjuda in ledande världsexperter till London på sin 60-årsdag till en provning av 50 årgångar Macallan! Den från 1942 finns (fanns!) bara i tre kända exemplar i världen och värdera(de)s ensam till över hundratusen (kr). Ulf är också medlem av det exklusiva sällskapet Keepers of the Quaich
Historien om destillering är mycket gammal och härstammar från medelhavskulturen och hamnade så småningom via handelsvägar i de nordliga regionerna.
Whisky består av komponenterna Råvara, Teknik och Lagring.
Råvarorna består av korn, vatten, fenoler och jäst och där Ulf redovisade skillnaderna mellan två- och sexradigt korn. Det mesta av kornet tas idag från de baltiska länderna och Skandinavien. Kornet bör ha en så hög stärkelsevolym som möjligt, vilket i sin tur renderar en hög alkoholhalt.
Vattnet har inte så stor betydelse som det så ofta framhålls. I samband med mältning och mäskning kan vattnet inverka, men det mesta kokas ju ända bort i samband med destilleringen. När whiskyn förbereds för lagring och senare späds för buteljering tillsätts destillerat vatten.
Som fenol har traditionellt torv använts. Torven har olika karaktär på olika ställen. På Islay innehåller den tång, medan den på Orkney består av ljung och örter. Andra fenolgivare har också använts såsom antracit, dvs. kol, men även brännolja och diesel.
Bland jästerna finns Brewers yeast, Distillers yeast, Homegrow och Wild yeast, alla med olika karaktärer och effekter på jäsningsprocessen.
Tekniken har enligt Ulf den största betydelsen, varav panntypen svarar för 95 % av denna. Ulf redovisade de olika panntyperna och vilka olika karaktärer dessa kunde ge slutprodukten.
Lagringen handlar till största delen av vilken typ av fat som används. Bourbon dominerar idag med upp emot 93%. Tidigare dominerade sherryfaten, men dessa uppgår nu till mellan 5 och 6%. Den moderna trenden är idag att ge whiskyn en finish på en halvt och upp till ett och ett halvt år på andra typer av fat som madeira, portvin, sherry, rom mm. Platsen för lagringen och hur faten ligger har ofta framhållits som en starkt bidragande orsak till whiskyns karaktär. Förmodligen tillhör detta mytbildningen med tanke på att nästan all whisky idag lagras i centrallager. Tiden har dock betydelse. Om whiskyn lagras för länge omvandlas den med Ulfs terminologi till snickarwhisky, dvs. man dricker flytande plank.
Macallan lagrar all sin whisky på sherryfat. För att försäkra sig om kontinuerlig fattillgång, så tillverkar Macallan sina egna fat och hyr ut dessa till sherryindustrin, varefter de återgår till destilleriet för lagring av whisky.
Ulf avslutade sitt anförande med att konstatera att de gamla traditionerna i mångt och mycket har försvunnit, att vi i fortsättning kommer att få se fler trender såsom de nu populära slutfinishen och att det ser ut som att det är de oberoende buteljerarna som håller traditionen vid liv.
Provningen som sedan följde var på temat rom där följande sorter provades
Glenfiddich, Havana Reserve, 21 år med cuban rum finish, 40% och till ett pris av 999 kronor. Whiskyn var justerad med karamellfärg efter sina år på vitromsfaten. Glenfiddich har ur exportsynpunkt begått ett misstag som använt kubansk rom. Produkter med kubanska komponenter får nämligen ej importeras i USA .
Clynelish från Douglas Laings serie All Malt Casks, 13 år och med en alkoholstyrka av 50%, var slutlagrad sex månader på romfat. Kostnad 1 056 kronor.
Från samma serie kom även Glenlossie. En 25 åring med 50% styrka och med sex månader på romfat. Denna krävde 1 567 kronor i vederlag.
Frågan som Ulf ställde efter provningen var om dessa whiskies vann något på den sluttouch den givits. Frågan besvarades med ett nej särskilt mot bakgrund av priserna. Ulf ansåg för sin del att Glenlossie möjligen hade tjänat på slutfinishen.
På Ulfs uppmaning skedde en omröstning medelst handuppräckning som resulterade i Glenlossie som en knapp vinnare före Glenfiddich.
Besök gärna Ulf Buxrud på denna adress.
Text: Thomas Normark
Foto: Anders Hallberg
