För första gången i TWAANGs drygt tjugoåriga förflutna historik provades inte whisky. Denna provning är för alltid inskriven i TWAANGs historia som kvällen då sprit för första gången provas i stället för den traditionstyngda whiskyn. Nu var det förvisso inte vilken sprit som helst som provades, det var en box från Box.
No 1 Toasting Levels är den första i serien Box Advanced Master Class. Tanken med serien är att den ska vara utbildande och riktar sig främst till de som vill fördjupa sig i sitt whiskyintresse. Innehållet i denna box, 5 st flaskor á 20 cl, har lagrats i 30 månader på 100-litersfat av ny svensk ek med fem olika rostningsgrader. Den är alltså inte gammal nog för att få kallas whisky, men det spelar inte någon roll i detta fall då syftet enbart är att förstå hur olika rostningsgrader påverkar doft och smak.
Provningsdeltagarna delades in i tre grupper om åtta personer med uppgift att para ihop de fem flaskorna med rätt rostningsgrad. Grupperna utrustades med mätglas, tabletter, tryckt läromateriel och förstås varsin Box av ”Advanced Master Class” för att därifrån ge sig i kast med uppgiften. Inte helt enkel men mer rätt än fel fås uppgiften anses utförd med beröm godkänd.
TWAANG lägger inte något gott och smaskigt på hög, vår uppgift är att konsumentgranska, vägleda och bredda kunskapen hos andra mindre förmedlade whiskybeundrare. Att utföra denna viktiga gärning krävdes att vi satte sprätt på tre eminenta boxar av ”Advanced Master Class”.
Denna box ”Advanced Master Class 2013 Course No 1 Toasting Levels” med tillhörande läromedel är en mästerlig skapelse utfört av det Ångemanlänska destilleriet, Box Destilleri AB. Det är verkligen skoj att vara ångermanlänning en dag som denna, vi väntar redan på nästa lektion.

The Whisky Admirers of ANGermannia

Text/Foto: Anders Hallberg

Åter igen var temat ”Oberoende buteljerare” där proverna denna gång kom från den tyska buteljeraren Whisky Agency och serien Liquid Library vilka importerats av Origo Wine & Whisky. Serien Liquid Library är en exklusiv buteljering för den svenska marknaden.

Prov nr 1: Glen Ord (Highland) Liquid Library 14 years (nr 10443) 54,2% Pris 725 kr
Glen Ord är ett destilleri som grundades år 1838 ligger strax norr om Inverness. På destilleriområdet finns även en stor mältningsanläggning som förser många av Diageos destillerier med malt
Av etiketten framgår att lagringen skett på bourbonfat ”Matured in Ex-Bourbon Wood” samt att den är destillerad 1997 och buteljerad 2012 på endast 239 buteljer. En mycket angenäm whisky med hög intensitet och eftersmak också komplexiteten är hög, här händer det saker under lång tid i läckergommen, mycket frukt, blommor och sötma, mums.

Prov nr 2: Deanston (Speyside) Liquid Library 18 years (nr 10331) 51,9% Pris 749 kr
Destilleriet byggdes 1966 några mil utanför Stirling. På platsen där destilleriet byggdes hade en bomullsfabrik legat sedan slutet på 1700-talet. Många av de gamla byggnaderna är förklarade byggnadsminnen. Deanston är rätt ovanlig som single malt då större delen, 80-90%, av whiskyn går till blandningsindustrin.
Av etiketten framgår det ”Matured in Ex-Bourbon Hogshead”, destillerad 1992 och buteljerad 2010 på endast 150 buteljer. Denna whisky har, jämfört med nyss provade Glen Ord, tagit ytterligare ett snäpp upp på skalan för intensitet eftersmak och komplexitet, här bullrar det riktigt i läckergommen. Här hittar vi fruktig, blommor, honung, vanilj så det står härliga till, mumsmums.

Prov nr 3: Littlemill (Lowland) Liquid Library 22 years (nr 10327) 48,3% Pris 1029 kr
Det är lite osäkert när Littlemill grundades men det är troligt att destilleriet grundades 1772. Destilleriet som låg vid foten av Kilpatrick Hills en bit utanför staden Bowling är nedlagt och rivet, endast några små byggnadsrester finns bevarat. Kanske lite idiotiskt att upplysa om att pavor innehållande Littlemill troligtvis blir eftertraktad som samlarobjekt,,, men nu är det sagt.
På etiketten står det ”Matured in Sherry Wood”, destillerad 1989 och buteljerad 2011 och att dropparna räckt till 221 buteljer. Inte riktigt samma intensitet och eftersmak som de två tidigare proverna men komplexiteten tar ytterligare höjd. Denna whisky bjuder övrigt på typiska inslag för en mycket bra sherryfats lagrad whisky, benen för frukt, tung doft, fat o trä samt vinösitet ger höga värden.

Prov nr 4: The Holy Spirit of Sweden Rock Black Label 10 Years (nr 85744) pris 499 kr
Prov nummer fyra var för aftonen ett extra nummer, inte lätt att så här efter tre mycket bra malter göra en glänsande entré.
Det verkar vara en trend bland artister av olika genre, framför allt pop och rock –grupper, att mixa ihop något drickbart till sina fans. Ibland är det viner och andra gånger som nu handlar det om spritdrycker måhända tjänas det inte tillräckligt med kosing på konserterna.
The Holy Spirit of Sweden Rock Black Label 10 Years är single malt hämtad från Speyside. Whisky levereras i ett papprör som är utformat som en trumma.

Sammanfattning: Stjärnpanel klassade prov två, med en knapp noslängd före prov tre, som aftonens malt. The Whisky Agency visar verkligen klass med serien Liquid Library, tre helt underbara malter. Finns det buteljer kvar på systembolaget så kan vi med nöje rekommendera ett inköp.
Rock & Roll whiskyn hade ingen tacksam uppgift att försöka matcha dessa tre ypperliga skapelser och ska heller inte på något sätt jämnföras med dem. The Holy Spirit of Sweden Rock är en ganska så slätstruken malt, inget som står ut vilket ger en relativt rund stjärnbild. The Holy Spirit of Sweden Rock är ingen kullinarisk upplevelse men säkert gångbar för att på en rock konsert få fart under galoscherna. Kul att provat men tyvärr blir rekommendationen, lägg pengarna på en billigare och bättre malt, exempelvis Singleton of Dufftown 12 years (nr 415).

Temat för kvällen ”Oberoende buteljerare” där proverna inhandlats i Cadenhead s Whisky Shop & Tasting Room, 26 Chiltern Street, London.
Firman William Cadenhead Ltd, vin-och spritprodukter Merchants, grundades 1842 och är Skottlands äldsta oberoende tappningsföretaget. Företaget var i ägandet av samma familj tills det övertas av J & A Mitchell & Co.Ltd 1972, innehavare av Springbank Distillery. Firman drevs från det att den grundades fram till 1904 av William Cadenhead då han hastigt dog och efterträddes av hans brorson Robert W. Duthie.
År 1931 var verksamheten i William Cadenhead i djup ekonomisk depression. Mr Duthie var på väg till ett möte med sin bankdirektör då han blev överkörd av en spårvagn och omkom. Duthie var en ungkarl men lämnade två systrar som inte visste något om vin-och sprit handeln men var fast beslutna att namnet William Cadenhead ska överleva. Ansvaret lämnades över till en anställd, fröken Ann Oliver, en excentrisk dam som drev verksamheten precis som hon ville och vägrade alla förändringar. Efter flera dåliga beslut och slapp administration tvingas rörelsen i konkurs och det välfyllda lagret av rom, vin och whisky går under klubban 1972. I samband med konkursen köptes företaget William Cadenhead av J & A Mitchell & Co Ltd, innehavare av Springbank Distillery. Den nya ägaren har expanderat verksamheten med bibehållna traditioner från starten 1842. I dag är Cadenhead är ett välkänt namn i whiskyvärlden som står får kvalité och tradition.
”Duthies Range” är en serie från Cadenhead där allt buteljeras vid 46% och där whiskyn inte kylfiltreras. Serien får också ses som en hyllning till Robert W. Duthie, verksam i företaget 1904 -1931.
Prov nr 1: Tullibardine Distillery 16 Y 46%, pris 46£
Av etiketten ”Matured in an oak cask” drar vi slutsatsen att lagring skett på bourbonfat, vilket hela serien signalerar. En whisky med hög intensitet och eftersmak. Tydligt maltig, inget snack vad den är byggd av. Inslag av blommor och rätt tydlig sötma finns att finna. Visst inslag av frukt går att förnimma.

Prov nr 2: Blair Athol Distillery 13Y 46%, pris 43£
Inte alls samma intensitet och eftersmak som provet med Tullabardine men en något högre komplexitet i stället. Inte heller här är det något snack vad whiskyn är byggd av, mumsigt maltig med stor fruktighet. Inslag av honungssötma, kolasötma. Bourbonfatet har också gett klassiska karaktärer i forma av trä, sötma och vanilj.

Prov nr 3: Auchroisk Distillery 20 Years 46%, pris 49£
Byggstenen malt är tydlig även i detta prov. I denna whisky finns, egentligen allt en whisky skall innehålla. Här finns inslag av blommor och mycket av söta inslag i form av karamelliserat socker, honung.

Prov nr 4: Drum Specially Selected Oak Aged Whisky 43%, ca 125 kr
Prov nummer fyra var för aftonen en dolt extra nummer. Uppgiften att klura ut vart detta prov producerats blev lite svårt. Det gissades flitigt och i stort sett räknades världens alla länder upp innan någon i församlingen skrek ut, INDONESIEN. Rätt ropade spritkassören.
Drum Whisky är en lite annorlunda upplevelse men förvånansvärt bra och rolig bekantskap som faktiskt vunnit internationella utmärkelser. En rekommendation är att lägga vantarna på en pava om och när du får chansen till det.

Sammanfattning: I valet av den för kvällen bästa malten så var den allmänna uppfattningen, dött lopp mellan prov ett och prov två. För min personliga del föredrog jag nummer tre. Detta pekar på tre riktigt bra malter alla lagrade på bourbonfat. Vilket ger hög betyg till Cadenhead’s produkter.

Text/Foto: Anders Hallberg

Provningstemat för kvällen var ”fatlagring” där fyra prover Tullibardine fick utgöra referenserna i fatlagringens mystik. Provningen kan också ses som en fortsättning på det i september genomförda studiebesöket vid Box Destilleri där vi fick en duvning i olika fatlagringar, sherry, bourbon och ungerska –ekfat.
Historien kring Tullibardine Distillery är oklar, destilleriet använder sig av 1488 på sin logotype. Detta för att destilleriet tar sitt vatten från samma källa som ett bryggeri använde för sin framställning av öl redan 1488. Destilleriet som ligger i orten Blackford mellan Stirling och Perth klassas som ett Highland destilleri.
Tullibardine har genom tiderna gått igenom många ägarbyten för att 2011 förvärvaras av ett franskt familjeföretag, Maison Michel Picard. I den nya ägarens sortiment fanns förutom vin också whisky i form av en blended vid namnet Highland Queen och som i flera år innehållit Tullibardine single malt.
Sortimentet består till största delen av olika vintages (framförallt 1988 och 1993) men sedan 2009 finns också Aged Oak, en version utan åldersbeteckning. Under senare år har också ett antal sk slutlagringar sett dagens ljus varifrån vi valt att användas till aftonens provning. Alla proverna inköpta på Fleggard i Burg Tyskland.

Prov nr 1: Tullibardine Aged Oak 40%, pris 21 Euro
Aged Oak edition har lagrats på bourbonfat. En lättdrucken maltig whisky med rätt stor intensitet och eftersmak. Det går också att finna inslag av frukt, blommor och vanilj.

Prov nr 2: Tullibardine Rum Cask 46%, 30 Euro
Tullibardine Rum Cask har slutlagrats under 12 månader på romfat vilket gjort att whiskyn utvecklat en sötaktig/sockrig kolasmak med mjuka linjer av vanilj, en rätt spännande whiskyupplevelse väl värd en chans.

Prov nr 3: Tullibardine Sherry Cask 46%, 38 Euro
Sherryfatslagringen har adderat rika toner av fruktighet i form av torkade frukter. Det går också att hitta inslag av ingefära, äpplen, korn och vanilj.

Prov nr 4: Tullibardine 228 Burgundy Cask 43%, 38 Euro
Tullibardine 228 Burgundy har slutlagrats på 228 liters Burgundy fat från den världsberömda Chateau de Chassagne Montrachet. Ett vitt vin som också brukar kallas månraket.

Sammanfattning: Till bästa malt utsågs aftonens billigaste whisky, prov nr 1 Tullibardine Aged Oak Edition. En bra och lättdrucken malt till ett det facila priset av 21 Euro. Som klar tvåa kom Tullibardine Rum Cask, en spännande sockersöt upplevelse.
I Tullibardine Sherry Cask upplevs inslagen av sherry som artificiell, osammanhängande och löst påklistrade.
Tullibardine 228 Burgundy Cask som slutlagrats på vitvinsfaten gör whiskyn till en svårplacerad tingest. Antingen utgör den ett hatobjekt eller en kärleksförklaring, troligen det första för lejonparten av whiskykonnässörer. Tullibardine 228 Burgundy Cask var den av aftonens panel minst uppskattade malt som dessutom toppade med högst priset.

Text/Foto: Anders Hallberg

Provningstemat för kvällen var ”De e Japaner, Japaner, Japaner…….” där fyra prover Hakushu stod för det japanska inslaget, Hakusku som för övrigt ska uttalas som en nysning Hack-shoo.
Det japanska undret omfattar inte bara kopiering av den västerländska bilindustrin för att sedan köra om densamme i kvalité och exportvolymer. Nej, den japanska kopieringen innefattar även den skotska whiskyn men med den skillnaden att kvalitén på japansk whisky är minst lika bra som den skotska whiskyn medan exportvolymerna har i vart fall fram till 2006 inte nått några större höjder. Det är först nu på senare år vi västerlänningar fått tagit del av den japanska whiskyn där bl a vi här i Sverige genomfört ett flertal dolda provningar där också den japanska whiskyn dragit det längsta strået. Det går väl inte att säga att vi översköljs av japansk whisky men det är inte särskilt svårt att på vårt kära Systembolag hitta en pava japansk whisky.
Den japanska whiskyindustrin skiljer sig också på punkten ”försäljning av fat”. Det förekommer inte att fat säljs utanför den egna produktionen och i det fall man behöver någon speciell karaktär på whiskyn så ser man till att producera den själv.
I Japan finns det lite drygt ett tiotal destillerier där Suntory och Nikka är de två volymmässigt största producenter av whisky. Hakushu Distillery som ägs av Suntory ligger på 760 meters höjd en bit upp i de sydjapanska alperna nära Mount Fuji nordväst om Tokyo. Destilleriet kallas ”skogsdestilleriet” och byggdes 1973 på den här platsen för att få ett mer tempererat klimat genom de svalkande vindar som sommartid drar ned genom bergen. Ekfaten ska på så sätt behandla whiskyn mildare till skillnad från låglandets sommarhetta.

Prov nr 1: The Hakushu 10 Y.O. Single Malt 40,5% Nr 590, 369 kr
Hakushu 10Y lanserades på Systembolaget i april 2011. En lätt och delikat whisky med medelmåttig intensitet, eftersmak och komplexitet. Ben som står ut extra är fruktighet (citrus, äpple och plommon), blommighet och ett visst mått av fat och trä går att finna. En kanonwhisky till kanonpris.

Prov nr 2: The Hakushu 12 Y.O. Single Malt 43,3% Nr594, 499 kr
Ett snäpp upp på alla punkter jämfört med 10-åringen av Hakushu. Lätt, ljus doft som ger en svag uns om rök. Efter en stund framträder en djupare ton av frukt(citrus, äpplen, persikor).
Lagringen sker på amerikanska, spanska och japanska ekfat och fördelas såhär:
80% amerikanska ekfat
15% spanska ekfat
5% nya japanska ekfat

Prov nr 3: The Hakushu 18 Years 43% (nr 86435), 789 kr
Hakushu 18 år har också den ”extra allt” som de extra åren på faten ger  i en jämförelse mot 10 och 12 –åringarna. Helt enkelt en angenäm whisky.

Prov nr 4: The Hakushu Bourbon Barell 48,2% Vikingline, ca 639 kr
The Hakushu Bourbon Barrel har lagrats uteslutande på fat som huserat bourbonwhisky. Faten bränns hårt för att ge en whiskyn en extra elegant doft och sötma av vanilj.

Sammanfattning: Till kvällens bästa malt, bortsett från priset, utsågs prov nr 2 The Hakushu 12 Y en högklassig malt till ett överkomligt pris.499 kr.

Text/Foto: Anders Hallberg

Provningstemat för kvällen var ”Den djuriska the whiskyn Isle Of Jura”. I detta kan det vägas in flera betydelser, antingen att det är betydligt fler djur än människor på ön eller att whiskyn är djuriskt god. Enligt uppgifter skall det på ön finnas mer än 6000 jura mot endast 180 diurachs, som på gäliska betyder 6000 hjortar mot endast 180 Jurabor. Alltså det är bara att själv välja betydelsen av provningstemat. Destilleriet grundades redan 1810 där den whisky som producerades fram till 1900 talets början ska ha liknat de traditionellt rökigare islaysorterna.
Whiskyn som tillverkades var klart rökig och påminner om de rökigare sorterna som vi finner på Islay. Efter en dispyt med markägaren i början på 1900 talet beslöt dåvarande ägarna till destilleriet att flytta destilleriets utrustning från ön. Efter att ha stått öde i över 50 år började man åter intressera sig för destillering på ön och 1963 återinvigdes det nya Jura Distillery. Den whisky som produceras efter 1963 är av en mildare karaktär, främst avsett för blendedindustrin.
Designen på flaskan ska likna en åtta beroende av att Juras standard whisky är lagrad under 8 år.

Prov nr 1: The Isle Of Jura 10Y Origin, 40% Nr 84436 389 Kr
Den 10 år gamla Origin bär den traditionella keltiska symbol för födelse, början och naturens krafter som ska symbolisera pånyttfödelsen av destilleriet The Isle Of Jura.
En lätt och delikat whisky med medelmåttig intensitet, eftersmak och komplexitet. Ben som står ut lite extra är fruktighet, blommighet och ett visst mått av fat och trä går att finna.

Prov nr 2: The Isle Of Jura 21Y, 44% Nr 85265 1199 Kr
Denna 21-åring tillkom 2010 som en del i destilleriets 200 årsjubileum och ska ge en anda av destilleriets och öns historia. På den punkten är det svårt att ha någon synpunkt men för att vara en 21-årig whisky har den ett förhållandevis lågt pris. Hitta en billigare 21-åring den som kan.
Jämfört med 10-åringen har denna whisky vuxit till sig på i princip alla breddar, kanske går det att säga ”Extra allt”.

Prov nr 3: The Isle Of Jura Boutique Barrels, Bourbon JO 1995, 56.5% Nr 10634 819 Kr
Ordet ”Boutique” framkallar en liten men speciellt utrymme fyllt med ett sortiment av fina och vackra saker (kläder, prydnadssaker, whisky). Den typ av saker du helt enkelt inte kan hitta någon annanstans.
Tanken med Isle of Juras serie “Boutique Barrels” har varit att skapa en rad mycket speciella maltwhiskys för entusiaster. Detta genom att skräddarsy single cask buteljeringar och göra dem tillgängliga för konsumenterna utan krångel med tjusiga lyxförpackningar som distraherar tanken med produkten.
Denna Isle Of Jura Boutique Barrels, Bourbon JO 1995 har faten levererat en tydlig kaktär av krämig kola och vanilj. Det finns också tydliga fruktinslag i forma av citrus, äpplen och päron samt ett stänk av krydda och kanel. Med denna whisky får du stifta en spännande upplevelse klart värd att prova.

Prov nr 4: The Isle Of Jura Prophecy, 46%, Nr 85511 599 Kr
Jura Prophecy är namngiven efter en legend om den ursprungliga ägaren av destilleriet. Legenden berättar om en klok gammal sierska som i början av 1700-talet vräks från Campbells Jura. Enligt sierskan skulle den sista i klanen Campbell på Jura lämna ön enögd i en träkärra dragen av en vit häst, en profetia som så småningom blev bortglömd. När så en senare ättling till klanen Campbell, Charles Campbell, stötte på hårda tider och tvingades lämnade ön år 1938 var han mycket riktigt blind på ena ögat när han tog sig till hamnen dragen av sin vita häst.
Jura Prophecy buteljeras i traditionell stil, kraftigt rökt och utan kylfiltrering för att ge en äkta smak av 1938. Här finner du förutom torv och rök en lång och intensiv eftersmak, inte fullt så komplex men ändå växlingar med kryddiga inslag som tonar över till färsk kanel.

Sammanfattning: Till kvällens bästa malt, bortsett från priset,  utsågs The Isle of Jura 21 Years en högklassig malt till ett facilt pris. 1199 kr får anses ett överkomligt pris för en 21-åring

Text/Foto: Anders Hallberg

Provtemat för kvällen var en fortsättning på tidigare provning ”Den egensinniga whiskyn –Part 2-”, dvs. whisky från John Glasers Compass Box.
Till provningen hade en dold provning av Singleton of Duffton 12Y fogats, denna gång för att först och främst se/hör om den samlade provningspanelen kunde placera den Skottland. Med lite hjälp hamnade den i rätt geografiskt och efter ytterligare hjälp fixades även namn på den provade whiskyn.

Prov nr 1: Compass Box The Peat Monster 46 % Nr 71530, 599 Kr
Först är detta en whisky för den som gillar rök och torv men kanske också en whisky till den som önskar sig inskolad i genren peated malt whisky, för riktigt så rökig är whiskyn inte som namnet vill utge. The Peat Monster hämtar inslaget av rök och torv från Islay destillerierna Caol Ila och Lagavulin, förstärkt med Isle of Mulls rökiga Ledaig och för att balansera upp det hela Speyside-frukt från Glen Elgin. Av smaken kan man ana att största inslaget av torv och rök kommer från Caol Ila. Detta då inslaget av torvrök är på något sätt klar, ärlig och rak. En spännande malt som du som läckergom inte ska missa att prova.

Prov nr 2: Compass Box Hedonism 43% Nr 10165, 725 Kr
Denna whisky är precis som den beskrivs i produktbladet, ”Hedonism is unusual whisky in the Scotch whisky world”. Eller varför inte använda Steffo Törnquists ordspråk i en jämförelse mellan Lord Calvert och Skotsk maltwhisky. ”Lord Calvert har inte ett dugg mer gemensamt med maltwhiskyn Macallan, än vad Bert Karlsson har med Nelson Mandela” vilket skulle i en jämförelse ge ”Hedonism har inte ett dugg mer gemensamt med Skotsk whisky än vad Bert Karlsson har med Nelson Mandela”. Faktum är att det står ”Blended Grain Scotch Whisky” på etiketten men ett minst lika stort faktum är att den är väldigt svår att bedöma och placera samtidigt som den är otroligt spännande och utmanande som många av John Glasers blandningar är.
De allra flesta whiskydrickare får visserligen i sig massor av grainwhisky men utan att veta om det eftersom grainwhisky ingår i varje blended Scotch. Grainwhiskyn används i blandningsindustrin som ”packers”, alltså den del i blandningen som tillför volym och inte karaktär i form av doft och smak. Det märkliga och spännande med denna Single Grain blandning är att den går utanför de gängse grainramarna genom att utstråla tydlig doft och smak som av allt att döma är hämtade från lång tids fatlagring. Denna teori byggs på att Hedonism blandas av 14- till 29-årig whisky från Cameron Bridge, Carsebridge och Cambus som lagrats i nya bourbonfat och begagnade hogsheadfat vilka bränts/kolats inuti för att piggas upp. En väldigt unik och svårbeskriven whisky men med tydliga inslag av vanilj, bakverk, kokos mm, väl värd en tur genom läckerstrupen.

Prov nr 3: Compass Box Great King St 43% Nr 85589, 325 Kr
Namnet till denna blandning är hämtad från adressen till Compass Box registrerade bolagsadress i Edinburgh. John Glaser kallar denna blandning Artist’s blend” och ställer upp fem regler som måste följas för att skapa en nutida kvalitetsblend.

1: Endast högkvalitativ grainwhisky lagrad i first-fill bourbon används
2: Mer maltwhisky än vanligt, minst hälften
3: Högsta kvalité av ek, first-fill American oak casks, first-fill European oak, ex-Sherry butts and new heavily-toasted French oak. Alltså bara first-fill och inget refill
4: Endast naturlig whisky utan karamellfärg eller kylfiltrering
5: Blandningen buteljeras i den traditionella styrkan 43%

Great King St är minsann en karaktärsfull blend, till förväxling lik en maltwhisky. Inslag av frukt, vanilj och rostade fat i ett samspel med en kryddig ton. Väl värd att tryck på beställningsknappen, men kom ihåg att det relativt låga priset är förknippat med buteljens storlek, 500 ml.

Prov nr 4: The Singleton of Dufftown 12Years 40% Nr 415, 329 Kr
The Singleton of Dufftown tillverkas på Dufftown Distillery som uppfördes 1896 i regionen Speyside. Den första oktober 2012 lanserades Singleton of Dufftown 12 Y i Systembolagets ordinarie sortimentet. Whiskyn har sedan den lanserades år 2006 endast varit tillgänglig via taxfree butiker. Dufftown Distillery är Diageo,s näst största destilleri i fråga om produktion räknat efter det nybyggda Roseisle Distillery vars anläggning öppnades 2009. Av de 27 miljoner liter som produceras vid Dufftown går cirka 97% till blandningar som Bells, Dewar´s och Johnnie Walker. The Singleton of Dufftown använder sig av en unik tillverkningsteknik med bland annat lång jäsningstid och långsam destillation, vilket bidrar med en viss finess till whiskyn. Whiskyn lagras på såväl amerikanska som europeiska ekfat. Den speciella formen på flaskan hos The Singleton of Dufftown är inspirerad av den traditionella fickpluntan, och glasets färg återspeglar det blå flintglas som användes vid förra sekelskiftet.

Systembolagets smakbeskrivning: 
Smak: Nyanserad, maltig smak med fatkaraktär, inslag av apelsin, honung, torkad frukt, nougat och vanilj.
Doft: Nyanserad, maltig doft med fatkaraktär, inslag av apelsin, honung, torkad frukt och nougat.

Sammanfattning: Till kvällens utropstecken utsågs The Singleton of Dufftown en högklassig malt till ett facilt pris.

Text/Foto: Anders Hallberg

Kvällens provning ägnades till att täppa igen två för TWAANG luckor i det skotska whiskylandskapet, nämligen Glenrothes och Glenturret. Otroligt glädjande var att hela 27 medlemmar hörsammat ordförandes kallelse från andra sidan… Ja, Atlanten vad trodde du?
Glenrothes är beläget i det pittoreska Spey Valley där Rothes är hem till fem destillerier. Förutom Glenrothes finns där Caperdonich, Glen Grant, Glen Spey o Speyburn.
Av de ca 5,6 miljoner liter alkohol som varje år tillverkas vid The Glenrothes Distillery buteljeras endast omkring 2 procent som single malt. Knappt en tredjedel av den nya maltspriten köps av andra blandningsbolag, däribland John Dewar & Sons och Chivas brothers medan resten används i The Erdington Groups egen blandwhiskytillverkning.
På grund av dess höga kvalité är det många blendedsorter som innehåller Glenrothes. Det är den single malt som används som basmalt i bolagets blandwhisky Cutty Sark. Därför ligger också ett besökscenter för Cutty Sark invid destilleriet
Glenrothes ingår även tillsammans med bl a Glenturret o Highlandpark till viss del i Famous Grouse.
Sedan 1994 tappas single maltwhisky The Glenrothes på samma sätt som ett årgångsvin efter destilleringår och inte efter en viss standardiserad lagringålder, alltså mer som en årgångswhisky under betäckningen ”The Glenrothes Vintage Malt”.
En andra expression kallad ”The Glenrothes Selected Reserv” innehåller blandade destillat från olika år samt den tredje som kallas ”The Glenrothes Single Cask”.

Prov nr 1: Glenrothes Selected Reserve, Nr 81686, 485 Kr
Först ut för kvällen att provas var Glenrothes Selected Reserv. Designen på buteljerna säjs ha inspirerats av de buteljer som whiskyproverna förvaras i vid blandningslaboratoriet. Bärande inslag i denna whisky är mogen frukt (plommon o russin), citrusfrukter, vanilj och en svag kryddighet. Med andra ord en mycket prisvärd bekantskap.

Prov nr 2: Glenrothes 30Y Gordon & MacPhail, Nr 86592, 1499 Kr
Ut som nummer två var en buteljering av Glenrothes ingående i “The MacPhails Collection”. I denna 30–åring fanns det jämfört med första provet i princip mer av allt. Mer färg, mogen frukt, blommor och framför allt vinösitet.

Prov nr 3: Glenrothes 1969 Gordon & MacPhail, Nr 86338, 2175 Kr
Ut som nummer tre var också den en buteljering av Glenrothes ingående i “The MacPhails Collection”. Denna gång destillerad 1969 och buteljerad 2010, alltså har den tillbringat 41 år på fat.  Jämfört med kvällens andra prov har också denna i princip mer av allt, färg, frukt, blommor och vinösitet. Tyvärr får denna whisky trots detta inte fullt så höga betyg, den känns på några punkter lite överlagrad och dammig.

Prov nr 4: Glenturret 10Y
Som bonusprovning bjöds en 10 årig Glenturret. En i sammanhanget rätt slätstruken whisky som fick noteringarna ”lättdrucken”. Nu skall Glenturret inte dömas utifrån jämförelsen med de tre tidigare proverna. Här sticker framför allt inslagen av blommor ut, en trevlig och lättdrucken whisky vilket är väl så gott betyg som något annat.

Sammanfattning: Till kvällens utropstecken utsågs Glenrothes 30Y Gordon & MacPhail

Text/Foto: Anders Hallberg

Aftonens provtema var ”´Den egensinniga whiskyn”, dvs. whisky från John Glasers Compass Box. Den som ger sig in i whiskybranschen gör det allt som oftast med maltwhisky för ögonen. Ett lysande undantag till detta är John Glaser och The Compass Box som istället för maltwhisky satsar helhjärtat på blended whisky och blended single malt (vatted malt). John Glaser går inte att räkna som någon ”Rookie” inom området då han har ett förflutit som Global Marketing Director för spritbolaget UDV (nuvarande Diageo). John Glaser vill med Compass Box tänka i nya banor med nya smaker för att samtidigt skapa en drickvänlig whisky för både heta stranddagar som huttrade kalla vinterdagar, alltså ingen dussinwhisky utan en Top of the line -whisky. För att nå dit spänner idéerna inom området från det vilda till det galna. De kan ha handlat om allt ifrån att blanda apelsinkärnor i whisky till att sätta in nya trästavar av fransk ek i faten. Glasers experimentlusta har gjort att den konservativa branschorganisationen Scotch Whisky Association (SWA) har visat sitt tydliga missnöje och hotat med rättsliga åtgärder. Glaser rundar numera hoten om rättsliga efterspel genom att i stället ersätta fatgavlarna med fransk ek. Här kan du se Glasers egna presentation av sina blandningar.

Prov1: Compass Box Asyla 40% Nr 85307 485 Kr
Idén till Asyla är sprunget ur ett privat behov. Glaser ville ha en aperitif som kunde drickas utomhus i solen, något sött, delikat, lättdrucket. Asyla är blandad av 50 % maltwhisky och 50% grainwhisky. Maltwhisky kommer från Linkwood och Teaninich medan granwhiskyn kommer från Cameron Bridge. Asyla är till färgen ganska blek vilket smaken definitivt inte är. En riktigt mungod och litet söt och kryddig whisky med inslag av fruktighet där du bl a hittar äpplen. Det går också att hitta inslag av malt och honung. Avtrycken från de amerikanska bourbonfaten är också rätt tydliga, sötman och inslagen av vanilj.

Prov2: Compass Box Oak Cross 40% Nr 10164 449 Kr
Oak Cross är en blended single malt eller som det tidigare hette, vatted malt. Namnet har det fått av att slutlagring sker på fat som korsats av både amerikansk ek och fransk ek. De korsade faten är av typen amerikanska bourbonfat vars fatändar bytts ut mot lättrostad fransk jungfruek. Oak Cross är blandad av ett antal malter i 10-årsåldern varav ca 40 % tillbringat 6-18 månader korsade fat. Glaser beskriver denna whisky som en perfekt aptitretare före maten. Oak Cross har en rätt intensiv och lång eftersmak. Här hittar du också en hel del torkade frukter samt inslag av äpplen. aprikos, ananas. Grundämnet malt är också rätt tydligt som avtrycken från de amerikanska bourbonfaten, vanilj och sötman. Alltså en riktigt trevlig bekantskap.

Prov3: Compass Box Spice Tree 40% Nr 10150 499 Kr 
När Spice Tree 2005 för första gången lanserades tvingades produktionen ganska snart avbrytas på grund av rättsliga hot från Scotch Whisky Association (SWA). Glaser hade bl a infogat franska nyekstavar, som lufttorkats i två år och sedan hårdrostats, i sina fat. Detta ”manipulerande” ogillades av SWA som hotade att sätta in rättsmaskineriet. Efter några års experimenterande så nylanserades åter Spice Tree 2009. Istället för att byta ut ekstavar så byts nu hela fatgavlar. Gavlarna är av helt ny fransk ek rostas i tre olika graderingar vilket ger ungefär samma resultat och vägen runt SWA är funnen. Enligt Glaser är Spice Tree en whisky lämplig att sippa på efter en god middag, till ostar eller som ingrediens i cocktails. Denna whisky har precis som Oak Cross rätt mycket av intensitet eftersmak. Inslagen av krydda, kryddnejlika och ingefära gör att Spice Tree är ett passande namn. Förutom kryddor finns också en rätt stor fruktighet och komplexitet, inslag av vanilj och sötma, att finna i Spice Tree.

Aftonens höjdare:
Till aftonens mest prisvärd utsågs Spice Tree hårfint följd av Asyla. Tre rätt svårbedömda whiskys som skiljer sig från den normala skotska whiskyfåran. Alla tre proverna väl värt ett inköp.

Text/Foto: Anders Hallberg

Så äntligen vad vi whisky admirers sett fram mot, höstterminen 2012 är igång. Kvällens tema ”Rök, rök och åter rök” avslöjar genast vilken typ av whisky som kommer att avnjutas denna afton.

Först ut att avnjutas var en whisky producerad av Arran Distillery vilken döpts efter den på Arrans västkust vinpinade tormossen Machrie Moor. På torvmossen finns stencirklar från bronsåldern uppställda, och en av dessa stenar har ett utmejslat hål och kallas Fingal’s Cauldron Seat, där det sägs att jätten Fingal kedjade fast sin älsklingshund Bran.
Arran Destillery säger att den här rökiga utgåvan skall spegla stämningen från denna plats. Det för aftonen provade utgåvan av Machrie Moor är second edition och har släpps i 12.000 flaskor världen över. Den är producerad på malt rökt till ungefär 14 ppm.

Till aftonens andra njutning bjöds Ardbeg Alligator. I september 2011 släpptes 3 000 flaskor av Ardbeg Alligator på Systembolaget. Alligatorn är lagrad på riktigt hårt kolade fat vilket innebär att man bränner faten på insidan så hårt att ytan krackelerar och får en yta som påminner om krokodil- eller alligatorskinn. Detta är den hårdaste graden av kolning och som brukar benämnas “alligator charring”, termen används både i USA och Skottland.

Aftonens tredje och sista njutning var Bruichladdichs Octomore Orpheus 02.2 som lär vara världens mest rökiga whisky, på hela 140 ppm. Denna förvånansvärt komplexa femåring har slutlagrats på fat från Chateau Petrus, en av världens främsta Bordeaux vingårdar.

Det röda plåtröret som buteljen levereras i skall symboliserar lågorna i helvetet i historien om hur Orpheus sökte sig ned till Hades i dödsriket för att där återfå sin hustru.

Prov1: Machrie Moor Second Edition Nr 10502 479Kr
Denna whisky är långt från en rökbomb och sticker på intet sätt ut på benet torvinslag. Det vi hittar på detta ben är mer torv än rök. Mest utmärkande är benet för fruktighet följt av tung doft. I fruktigheten hittar vi inslag av päron, äpplen och toner av citrus. Från den tunga doften hittar vi inslag/toner av läder och honung.

Prov2: Ardbeg Alligator, Nr 10426 799kr
Ardbeg Alligator maxar om inte till 100 % så till den grad att vi sällan eller aldrig tidigare noterat för benen Intensitet/Eftersmak och Komplexitet.

Vad gäller smak/doft/upplevelse går det inte att beskriva på bättre sätt än det Ardbeg själva gör ”Lurking within is an Ardbeg of hidden depths. Extremely fierce charring of the cask has imparted additional smoky, barbeque flavors, giving Ardbeg Alligator a unique, spicy bite that’ll catch you unawares. Charge your glass with a splash of water and roll it around and around in your jaws!”

Eller vad sägs om dessa konsumentupplysningar:
Islayalligators
Whiskybith

Prov3: Octomore Orpheus 02.2 (5Y), ca 915Kr (99.90 Euro)
Detta prov inköpt under en ”sjukligt spännande” resa i Italien. De lyckliga lottade som var med på provningen vet vad som menas med sjukligt spännande, andra får nöja sig med vilda gissningar.
Hur som helst denna whisky når inte riktigt upp till förväntningarna, i vart fall inte för benet Torvinslag. För en whisky producerad på malt rökt till 140 ppm förväntades att maxvärdet 3 inte skulle räcka till. Så blev det dock inte utan whiskyn erhöll en, för islaywhisky, högst normalt värden på benet för torvinslaget. Octomore är ändå en stor och trevlig whisky då den når högt på benen för Intensitet/Eftersmak, Komplexitet och Tung doft.

Aftonens höjdare:
Till aftonens höjdare utsågs Ardbeg Alligator. Tack vare de kraftigt brända ekfaten har Ardbeg Alligator fått intensiva toner av rökt bacon tillsammans med den för Ardbeg kända krämiga sötman vilket tillsammans ger en höjdarwhisky alla kategorier.

Text/Foto: Anders Hallberg